Ny teknik kan avhjälpa organbristen
I dag används inte njurar från personer som avlidit i hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige. Med ny, revolutionerande teknik kan njurar från avlidna användas mer systematiskt, tiden till transplantation förlängas dramatiskt och i förlängningen kan organbristen komma att avhjälpas globalt. Forskningen har bland annat finansierats av GelinStiftelsen.
Michael Olausson, professor i transplantationskirurgi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, startade sin karriär som ung medicinstudent i mitten av 1970-talet. Han kom tidigt i kontakt med Lars-Erik Gelin och teamet på transplantationsenheten, där det rådde pionjäranda och en känsla av att allt var möjligt.
– Vi fick ett rum i reologlabbet i källaren på Sahlgrenska, där vi ägnade oss åt experimentell forskning på smådjur. Det var oansenligt, men en viktig forskningsinstitution som producerade många professorer.
Den egna forskningskarriären var inte helt spikrak till en början. Michael Olausson berättar om hur samtliga transplanterade råttor dog under en period, vilket gjorde att han var nära att ge upp.
– Det visade sig att vi hade fått så kallade skräpråttor, som var så sjuka att de inte kunde överleva en organtransplantation. När vi fick friska råttor gick det bättre, alla överlevde.
Därefter kunde karriären ta fart. Han disputerade 1986 och blev specialist 1987. Professuren fick han vid millennieskiftet och i dag räknas Michael Olausson till en av Sveriges ledande kirurger och forskare inom transplantationsområdet. Metoden att förlänga tiden som organ kan tas om hand och sparas från givarens död utanför sjukhus tills det att organet transplanteras kan blir kronan på verket i hans långa karriär. Nu väntar han på att etiktillståndet ska bli klart och att kliniska studier på människa ska komma igång, förhoppningsvis i början av 2022.
– Detta kan bli en riktig game changer, som förändrar förutsättningarna för organtransplantation över hela jorden, säger Michael Olausson.
I länder där njurar tillvaratas i dag behöver njurarna opereras ut, genomspolas och nedkylas inom ungefär en halvtimme. Den korta tidsrymden gör att organ från avlidna givare bara kan användas när patienten har förklarats hjärndöd på sjukhus. Av de runt 92 000 personer som avlider i Sverige varje år blir därför endast ungefär 200 organdonatorer. Om man då kan lägga till en del av dem som kommer till sjukhus med hjärtstillestånd och där återupplivningsförsöken misslyckas, bedömer Michael Olausson att antalet givare kan öka med upp till 40 gånger.
– Vi är uppe i fyra och en halv timme och jag tror att vi kommer att kunna förlänga tiden ytterligare. Jag är helt övertygad om att det kommer att fungera. Vi har gjort framgångsrika försök med njurar och även lever på gris.
När det inte krävs samma resurser för att ta hand om en donator inför urtaget kan transplantationstekniken dessutom spridas till mindre sjukhus och till länder med sämre ekonomi, förklarar Michael Olausson och understryker vikten av att forskningen fortsätter.
– GelinStiftelsens ekonomiska bidrag till forskningen är mycket betydelsefulla för att transplantationstekniken ska kunna utvecklas, säger han.
– Din gåva gör verkligen skillnad.