Xenotransplantationer allt närmare.

Jan Holgersson

Jan Holgersson är överläkare och professor i transplantationsimmunologi vid Sahlgrenska Akademin. 2023 tilldelades han 200 000 kronor i forskningsbidrag av Gelinstiftelsen för en studie kring donatorreaktiva minnes B-celler som en riskmarkör vid transplantation.

– Syftet med studien är att utveckla ett test för att kunna göra en säkrare riskbedömning av patienter som väntar på en transplantation och saknar som HLA-antikroppar i sitt blod. Jag har länge intresserat mig för just transplantationsimmunologi. Särskilt intressant har det blivit i samband med att xenotransplantationer, det vill säga transplantationer mellan olika arter, nu kan stå inför ett genombrott.

Den 16 mars genomfördes en lyckad transplantation av en genetiskt modifierad grisnjure till en levande människa i Boston, USA. Mottagen var en 62-årig man med njursvikt till följd av diabetes och högt blodtryck. Han mår vad jag vet fortfarande bra, även om vi inte kan vara säkra på utfallet på lite längre sikt.

För att möjliggöra denna typ av transplantationer har tre olika gener som styr uttrycket av socker-strukturer som kan orsaka avstötning tagits bort från grisens arvsmassa. Utan denna modifiering hade blodet koagulerat hos mottagaren och orsakat blodproppar. Vad som också har gjorts är att avlägsna eller inaktivera de virus som finns i grisens arvsmassa för att dessa inte ska överföras till människan.
Den transplanterade fick även en ny immunhämmande medicin för att modulera immunsystemet.

Genmodifierade grisnjurar är fullt kapabla att rena blodet och reglera blodtrycket hos människan.
Men hur väl övriga funktioner hos grisnjuren fungerar återstår att se. Det handlar exempelvis om reglering av vätske- och syra-basbalansen, reglering av elektro-lyter som kalcium, kalium och natrium samt hormon-produktionen. Det är mycket som måste studeras och hanteras efter varje transplantation och vi kommer lära oss mer och mer efter varje nytt patientfall.
Med detta följer samtidigt många etiska frågor.
Det handlar exempelvis om djurrätt, religiösa över-väganden samt att modifiera just de här grisarnas arvsmassa. Lyckligtvis verkar inte grisarna må sämre av att göras mer människolika. Patienten måste självfallet tacka ja till att få en grisnjure och skulle transplantationen misslyckas finns alltid möjligheten att återgå till dialys. För egen del tror jag mycket på xenotransplantationer på lite sikt. Organbristen är stor och xenotransplantation skulle kunna råda bot på denna.

Jan Holgersson